Liv Eidsmo arbetar som forskare vid Karolinska Institutet kombinerat med sin specialistutbildning vid Hudklinken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Efter läkarexamen och forskarstudier vid Karolinska Institutet disputerade Liv 2006 på mekanismer för sårutveckling vid leishmaniasis. 2007-2009 inriktades studierna på herpesinfektion och hur detta påverkar dendritiska celler och T-celler i huden under en postdok vid University of Melbourne i Australien. 2010 startade Liv Eidsmo en självständig forskargrupp i Molekylär Dermatologi vid CMM, Karolinska Institutet som klinisk forskarassistent, finansierad av vetenskapsrådet, för att studera hudens T-celler vid psoriasis.
Ungefär 3% av Sveriges befolkning drabbas av psoriasis, en folksjukdom som leder till kronisk hudinflammation med rodnade, fjällande utslag. Sjukdomsmekanismerna som leder till psoriasis är ej klarlagda men såväl arvsanlag som miljöfaktorer påverkar uppkomst och utveckling av sjukdomen Det finns idag ingen botande behandling och sjukdomen varierar i intensitet där den inflammerade huden läker i perioder och ser helt frisk ut. Sjukdomen återkommer dock oftast inom samma fläckar på huden och det verkar som om det finns ett lokalt minne av sjukdomen, ett immunologiskt ärr som kan leda till ny inflammation vid signaler som idag ej är kända men som verkar förknippade med exempelvis virala infektioner. I den inflammerade huden uppstår ett destruktivt samspel mellan immunsystemets celler och hudens egna celler vilket leder till ökad hudtillväxt och inflöde av immunceller till huden.
Vi studerar hur immunsystemets celler och framförallt hur T-celler kan bidra till att skapa ett immunologiskt minne i huden vid psoriasis. Vi undersöker hud från friska personer och psoriasispatienter under olika faser av sjukdomen och jämför hur de T-celler som finns i olika delar av huden beter sig under olika sjukdomsfaser. Den huvudsakliga frågeställningen är om T-celler stannar kvar i överhuden, epidermis, under lång tid efter att inflammationsaktiviteten minskat och om dessa celler aktiveras tidigt vid återkomst av sjukdomen. Vi tror att dessa celler kan fungera som det immunologiska ärr som synes föreligga i hud som tidigare varit angripen av psoriasis. För att studera bakomliggande mekanismer i detalj kommer vi även att transplantera mänsklig hud till möss med nedsatt immunförsvarför att i detalj kunna studera olika skeden i den inflammatoriska processen vid psoriasis. Vi använder oss framförallt av laserbaserad flödescytometri och avancerad mikroskopi när vi analyserar vårt forskningsmaterial.
Målet är att förstå mekanismer bakom samspelet mellan T celler och hudceller vid psoriasis. Detta är ett första steg för att kunna identifiera nya potentiella molekyler som kan användas vid utveckling av nya läkemedel för att bryta den inflammatoriska cirkeln vid psoriasis.