Ola Hermanson forskar vid Karolinska Institutet och är en av anslagsmottagarna 2002. Som doktorand studerade Ola organisation och funktion av hjärnstrukturer relevanta för bl.a. stress och smärta.
Efter disputation åkte han till UC San Diego för studier av genetiska modeller för stress, molekylär utvecklingsbiologi och stamceller. Sedan sommaren 2002 är Ola verksam vid CMB (Institutionen för Cell och Molekylärbiologi) på Karolinska Institutet.
Runt 25-30% av alla människor lider någon gång under livet av stress och ångest-relaterade symtom. Det finns ett starkt samband mellan sjukdom och förändrad aktivitet hos nervceller som reglerar stresstålighet. Många stress-reglerande nervceller är lokaliserade i hjärnstrukturen hypotalamus som styr bl.a. hormonproduktion och sympatisk aktivitet. Utvecklingen av hypotalamus och stresståligheten kan påverkas av både genetiska faktorer och faktorer i omgivningen, vilket visats bl.a. genom att många genetiska djurmodeller liksom avkomma till genetiskt ”normala” mammor som stressats under graviditeten visar förändrad stresstålighet.
Vi studerar utvecklingen av hjärnstrukturer som aktiveras av och reglerar stress, f.f.a. hypotalamus. Vår infallsvinkel är att försöka förstå så mycket som möjligt om de grundläggande cell och molekylärbiologiska mekanismerna för dessa nervcellers utveckling, för att på så sätt hitta nya vägar för att diagnostisera och behandla stress-relaterade sjukdomar.
Vi använder bl.a. transgena djur och neurala stamceller för att undersöka enzymatiska och epigenetiska mekanismer som styr tillväxt och mognad av ”stresskänsliga” nervceller. En grupp av proteiner som vi ägnar stort intresse är s.k. co-repressorer som reglerar transkription. Dessa proteiner har visats vara viktiga för de val som en omogen nervcell ställs inför – om den ska fortsätta dela sig eller utmogna till en färdig nervcell, och sedan vidare vilken typ av vuxen nervcell som den slutligen ska bli. Genom att studera hur dessa co-repressorer regleras hoppas vi kunna öka förståelsen för hur signaler i omvärlden kan påverka nervcellernas tillväxt, mognad och funktion, och därmed individens stress-känslighet.